THOMASEVANGELIET
Jesu egna ord enligt lärjungen THOMAS,
papyrusfynd från 100 - 200-talet.
- Texten är citat ur boken: SKRIFTFYNDEN I
NILSANDEN, av Willem Cornelis van Unnik.
- Utgiven på Natur och Kultur, Stockholm
1961.
Källa: DAG
BLOMQVIST hemsida.
LÄS DENNA TEXT HEMMA I
LUGN OCH RO. TANKA HEM DEN.
(Det går åt 24 st A4 papper)
Först några
ord om skriftfyndet:
"Djebel-el-Tarif heter en hög
kaltstensklippa, vars sydsluttning ligger mitt emot en krök av Nilen
omkring 100 kilometer norr om Luxor. Dess vita, nakna vägg reser sig
ur öknen; på vänstra stranden av floden ligger det lilla Nag
Hammadi, på den högra utbreder sig sockerrörsfälten kring byarna
Debba, el-Kasr och es-Sayyad. Dessa är det gamla
Scheneset-Chenoboskions städer, där den helige Pachomios grundade
sina första kloster på 30-talet. I öster skjuter klippan ut mot
norr och reser sig ödslig och brant över öknens sand, genomborrad
av talrika grottor; varje ingång leder till en gravplats. Halvvägs
upp till toppen ligger faraonernas gravar från sjätte dynastin. Från
klippans fot upp till omkring hundra meters höjd ligger de anspråkslösa
gravarna från den grekisk-romerska tiden. Efter de undersökningar
som Jean Dorese utförde på ort och ställe för tre år sedan tycks
det vara just här som omkring 1945 en av de mest revolutionerande
upptäckterna i vår tid gjordes."
(Citat från boken "Skriftfynden i
Nilsanden" sid 17-18.)
"Man hade påträffat ett helt
bibliotek, omfattande 13 handskrifter med omkring 1000 stora sidor, av
vilka 800 var tämligen väl bevarade. Några av dessa handskrifter
hade varit inbundna i mycket vackra skinnband, vilkas innehåll bestod
av 49 helt eller delvis bevarade skrifter. En närmare undersökning
visade att alla inte var nedskrivna av samma hand utan att till och
med olika skrivare hade arbetat på ett och samma manuskript. Också
språket företedde olikheter; det visade sig att olika dialekter av
koptiskan hade använts. Lyckligtvis var titlarna på de flesta
handskrifterna fullt läsbara. Av den uppställning som Jean Doresse
gjorde och som Henri Charles Puech lade till grund för en översikt
visade det sig att de flesta, nämligen 44, var antagligen helt okända
eller kända endast till namnet."
(Citat från boken "Skriftfynden i
Nilsanden" sid 15.) ___
___ ___
Här följer
nu hela Thomasevangeliet som var en av de 13 handskrifterna
citerat med
kommentarer av Dag Blomqvist:
"Till grund för översättningen ligger den
koptiska text, som kan etableras med hjälp av fotografierna i Pahor
Labib, Coptic Gnostic Papyri, Pl. 80-99. Texten har
behandlats vid mina seminarieövningar under läsåret 1958/59, och
jag har vid den slutliga utformningen tillgodogjort mig deltagarnas
insatser liksom även andra forskares arbeten, särsk. Leipoldts översättning
i Theol. Lit. Zeit, 1958, s. 481 ff., vars numrering av
logierna jag har följt, Quispels bearbetning av vissa logier i Vig.
Christ. XI, s. 189 ff. och Puechs redogörelse i E. Henneke, Neutest.
Apokryphen (3. Aufl.) I, s. 199 ff., Tüb. 1959, vilket sistnämnda
arbete kom mig tillhanda först när korrektur redan förelåg. Min
översättning avviker mycket litet från de versioner, som senare
publicerats på flera språk av Quispel, Puech m. fl.
80 Dessa
äro de hemliga ord, som den levande Jesus sade,
och Didymos Judas Thomas
skrev dem, och Han sade:
"Den som finner
uttydningen av dessa ord, skall icke smaka döden*."
[Kommentar: *Angående vad
Mäster J menar med döden och livet se texten om uppståndelsen.]
(1) Jesus sade:
"Den, som söker, upphör icke att söka, till dess att han
finner, och när
han finner, blir han bestört, och när han är bestört, blir han förundrad
och blir konung över alltet (världen)."
(2)
Jesus sade:
"Om de, som (försöka) övertala er, säga: 'Se, kungariket är
i himlen',
då skola himlens fåglar vara före er.
Om de säga er: 'Det är i havet',
då skola fiskarna vara före er;
men riket är i ert inre och är i ert yttre.
När ni känna er (själva), då skall man känna 81 er, och ni
skola veta,
att ni äro den levande Faderns barn.
Om ni icke skola känna er (själva),
då äro ni i fattigdom, och ni äro fattigdomen."
(3)
Jesus sade:
"Icke skall en åldring i sina dagar tveka att fråga ett litet
barn på
sju dagar om Livets plats, och han skall leva; ty många av de
första skola bliva de sista, och de skola bliva (ett) enda (=en
enhet)."
(4)
Jesus sade:
"Känn det, som är inför dig, och det som är fördolt, skall
bliva uppenbart; ty det finns intet, som är dolt, som icke skall bli
uppenbart."
[Kommentar: Är det detta vi
kallar intuition och/eller samvete?]
(5)
Hans lärjungar frågade (och) sade till honom: "Vill du att vi
skola
fasta, och hur skola vi bedja och giva allmosor, och vad skola vi
iakttaga beträffande ätandet?"
Jesus sade:
"Ljug icke, och det ni hata, gör det icke; ty allt blir avslöjat
inför
Himlen, och det finns ju intet, som är fördolt, som icke skall bli
uppenbart, och det finns intet, som är höljt, som skall förbli utan
att (det) blottas."
(6)
Jesus sade:
"Saligt är det lejon, som människan äter upp, och lejonet så
kommer
att bli människa; och avskyvärd (förbannad) den människa, som
lejonet äter upp, och lejonet så kommer att bli människa."
(7)
Och Han sade:
"Människan liknar en förståndig fiskare, som kastade sitt nät
i
havet och drog upp det ur havet, fyllt av små fiskar. Bland dem
fann han en stor, god fisk, han, den förståndige fiskaren.
Han kastade ut alla de små fiskarna 82 ner (el. utkastade)
i havet och valde den stora fisken utan sorg (möda).
Den som har öron att höra, han höre*."
[Kommentar: *Lägg märke
till vilka som kan tillgodogöra sig budskapet. Det är således inte
alla som kan bli "frälsta". I Jesaja
53:11-12 står angivet endast "många". Alltså inte
alla. Förutsättningen att bli rättfärdig är således om personen
i fråga kan förstå den kunskap som förmedlas.]
(8)
Jesus sade:
"Se såningsmannen gick ut. Han fyllde sin hand och kastade.
Somt föll på vägen, och fåglarna kommo och plockade det.
Somt föll på klippan, och det slog icke rot i marken
och sköt icke ax mot himlen.
Och somt föll bland (på) törnen; de förkvävde fröet,
och masken förtärde det. Och somt föll på den goda jorden,
och det gav god frukt upp till himlen och gav 60-falt och
120-falt."
(9)
Jesus sade:
"Jag har kastat en brand i världen, och se, jag vaktar den,
tills den
brinner!"
(10)
a. Jesus sade: "Denna himmel skall förgås, och den (himmel),
som
är över den, skall förgås; och de döda leva icke, och de levande
skola icke dö."
b. "Den dag (el. de dagar) ni åto det döda, gjorde ni det
levande.
När ni bli (komma) i ljuset, vad skola ni göra? På den dagen när
ni äro ett, ha ni gjort två (ev. bådadera) (el. blivit två), men när
ni
bli två, vad skola ni göra?"
(11)
Lärjungarna sade till Jesus: "Vi veta, att du skall gå ifrån
oss.
Vem skall vara stor över oss (då)?"
Jesus sade till dem:
Vart ni (än) kommit, skola ni gå till Jakob, den rättrådige,
denne,
som himmel och jord blivit till för."
(12)
Jesus sade till sina lärjungar:
Likna mig (vid något), och säg mig, vem (jag) liknar!"
Simon Petrus sade till honom: "Du liknar en rättfärdig ängel."
Matteus 83 sade till honom: "Du liknar en vis
filosof."
Thomas sade till honom:
"Mästare, min mun kan alls icke lida, att jag säger, vem du
liknar."
Jesus sade:
"Jag är icke din mästare (lärare). Då du druckit, har du
berusats av
denna sprudlande källa, som jag har (ut)mätt."
(13)
Han tog honom, gick avsides och sade till honom tre ord. När
Thomas kom till sina kamrater frågade de honom:"Vad sade Jesus
till dig?"
Thomas sade till dem:
"Om jag säger er ett av de ord, som han sade till mig, skola ni
ta
stenar och kasta på mig, och en eld skall utgå ur stenarna och
bränna er."
[Kommentar: Denna logia kan
tyckas vara svårtolkad men betänk vad mästaren säger till honom i
logian innan. Nämnligen att han har berusats av den "sprudlande
källan". Mäster J ville ju att den som törstade skulle komma
till honom för att dricka ur den källa som gav det verkliga livet. Så
långt var allt okey. Lärjungarna skulle ju också efter hans bortgång
föra hans ord vidare till dem som törstade. Det var ju därför som
de vandrade med honom och det är också därför som de benämns med
just "lärjungar".
Att dricka var tydligen inte
fel, men att dricka sig berusad, att tycka om det man drack så till
den grad att man blev "berusad", tappade balansen,
fattningen, var tydligen fel, så som Thomas hade gjort så att han
inte kunde lida att uttala vad han ansåg att mäster liknade. Man får
tydligen inte tappa vare sig balansen eller fattningen, även om man
finner det man hör fullständigt överväldigande. Man måste se
nyktert på allt. Även på saligheten. Detta är en andlig realitet.
Som när chansen att "klappa ett rådjur" bara den får som
står absolut stilla, aldrig den som jagar det eftersom det då flyr.
Det mäster J talade till
Thomas om måste därför, enligt ett sätt att förstå det hela, ha
haft med förmedlarens förhållningssätt till det som han förmedlade
att göra. Den som överbringar de underbara orden (stenarna) "bränner
sig själv" på dem; gläds även han över det han hör sig säga.
Han blir alltså själv salig men måste även där vara återhållsam
så att han inte tappar balansen, bränner ur sig, ut i fulständig glädje
när det är avspändhet och uppmärksamhet, fattning, han (egentligen
alla) behöver för att kunna hämta upp vatten ur denna typ av källa.
Riskmomentet, "hotet", ligger ju just i det aktiverande
faktumet; att de som lyssnar är törstiga.]
(14) a. Jesus sade till dem:
"Om ni fasta, skola ni skapa er en synd, och om ni be, skola
ni klandras (dömas), och om ni ge allmosor, skola ni göra
något ont mot er ande (eg. edra andar)."
[Kommentar: Jag undrar om
inte detta logo måste förstås utifrån Matt. 5:20 där det heter
att: " Om eder rättfärdighet inte övergår de skriftlärdes
och fariseernas, så skolen I icke komma in i himmelriket."
Fariseernas rättfärdighet begräsnades ju till att bedja, ge
allmosor och fasta endast för syns skull. Se Matt. 6:1-6. Felet,
synden, låg således i hur de utförde dessa gärningar. Och i vilket
syfte. Vi måste således fråga oss vilka "dem" var som han
sade detta till.]
b. "Och då ni gå till varje land och vandra i rikena, om
de
motta er, det, som sätts framför er, ät det; de sjuka ibland
dem, bota dem.
Ty det som går in i er mun, skall icke befläcka er, men det
som går ut ur er mun, det är det, som skall befläcka er."
(15)
Jesus sade:
"När ni ser den*, som icke fötts av kvinnan, sträck ut** er på
era anleten och dyrka*** honom. Han är er Fader."
[Kommentar: *... i någons
anlete. Eller: ... hos någon. Eller/och: ... hos någons tankar, ord
och gärningar. **Eller: ... håll er/ert
tillbaka. ***I Norge säger man: "dyrka morötter" medan vi
i Sverige säger: "odla morötter".]
(16) Jesus sade:
"Människorna tro kanske, att jag kom för att skapa (eg. kasta)
fred i världen, och de veta icke, att jag kom för att skapa
tvedräkt på jorden, eld, svärd, krig.
Ty om fem finns i 84 ett hus, skola tre vara mot två,
och två mot tre, fadern mot sonen, och sonen mot fadern,
och de skola stå ensamma."
(17)
Jesus sade:
"Jag skall giva er det, som öga icke skådat, och som öra icke
hört, och som hand icke rört, och (som) icke kommit upp
i människohjärta."
(18)
Lärjungarna sade till Jesus:
"Säg oss, hur vårt slut skall bliva."
Jesus sade:
"Ni ha ju uppenbarat början för att ni skola söka slutet, ty
på den plats, där början är, där skall slutet vara. Salig den
som skall stå uprätt i början, och han skall känna slutet och
han skall icke smaka döden."
[Kommentar: Så är det också
med en ring som inga ändar har, den är evig. Eller är det spiralrörelsen,
alltings varande, alltings kretslopp? Något som är oändligt. Så är
det med tiden också, så kanske talar han här också om nuet. Vikten
av att vara i presens.]
(19)
Jesus sade:
"Salig den, som blivit till, innan han blev till. Då ni bli
lärjungar för mig, och ni höra mina ord, skola dessa stenar
tjäna er. Ty ni ha fem träd i paradiset*, som inte röras
sommar (eller vinter), och dess löv falla icke av.
Den, som skall känna dem, skall icke smaka döden."
[Kommentar: *paradis = fruktträdgård
på svenska. Ett ställe där frukter produceras. Mästaren uppmanade
oss att bära sådan frukt som blir bestående, se Joh. 15:16,
"vars löv icke faller av", se Joh. 15:2-8.
Angående uttrycket "döden" se
texten om Uppståndelsen
på den yttersta dagen.]
(20)
Lärjungarna sade till Jesus:
"Säg oss vad himmelriket liknar."
Han sade till dem:
"Det liknar ett senapskorn, mindre än alla frön**. Men när det
faller på marken som bearbetas, utsänder det en stor gren***
och blir ett hägn för himlens fåglar*."
[Kommentar: Man kan inte
hindra en *"fågel" att flyga över ens huvud men man kan
hindra den från att bygga bo där. Detta sagt om de onda, såväl som
goda, tankar som flyger genom ens huvud.
** "frön" blir då
tanken som följer med i den högstes utsäde, Guds ord, som får något
att växa inom lyssnaren som förstått denna tanke som följde med
ordet in i dennes begreppsvärld. Detta något är den nya
uppfattningen med alla dess olika ***förgreningar, olika *tankar.
När "himmelens fåglar"/de
högre och ädlare tankarna byggt sina bon, etablerat sig i den nya
uppfattningen, lägger de sen sina ägg i de bona/avlar sedan sin
avkomma, som är den nya frukten, de nya tankarna som ger de nya orden
och de nya gärningarna och som är direkt härledda från
ursprungstanken som följde med ordet, utsädet = Guds ord. För att
starta upp detta räcker det med ett enda litet frö och god jordmån
hos mottagaren. Gud ger sen växten.]
(21)
Maria sade till Jesus:
"Vem likna dina lärjungar?"
Han sade:
"De likna 85 små barn, som dväljas på ett fält, som
icke är
deras. När fältets ägare komma, säga de: 'Lämna vårt fält
åt oss.' De (barnen) äro nakna (el. kläda av sig) inför dem
(ägarna), för att (el. så att de) lämna det (fältet) åt dem
(ägarna) och ge dem deras fält."
(22)
Därför säger jag:
"Om husets ägare (?) vet, att tjuven kommer, skall han
vaka, innan han kommit, och icke låta honom bryta
(eg. gräva) sig in i hans hus i hans rike för att bära bort
hans saker.
Var vaksamma genemot världen. Omgjorda era länder
med stor kraft, så att icke rövarna finna en väg att komma
till er. När de finna den nöd, ni blickar ut ur, må i er mitt
bliva (uppstå) en lärd man. När frukten var mogen, kom
han sanbbt med skäran i handen och skar (säden).
Den som har öron att höra, han höre!"
(23)
a. Jesus såg några barn, som diade, och han sade till
sina lärjungar:
"Dessa små, som dia, likna dem. som gå in i riket."
De sade till honom:
"Om vi äro små, skola vi gå in i riket?"
b. Jesus sade till dem:
"När ni göra två (till) ett och göra det inre som det yttre
och det yttre som det inre och det himmelska
(el. översidan) som det (här) nere (el. undersidan), och
då ni skola göra mannen och kvinnan till ett enda, för att
mannen icke skall vara man och kvinnan kvinna, när ni
göra ögon i stället för ett öga och en hand i stället för en
hand och ben i stället för ben och bild i stället för bild,
skola ni gå in i [riket]."
(24)86
Jesus sade:
"Jag skall utvälja er, en av tusen och två av tiotusen,
och de skola stå (där), i det de äro en enda*."
[Kommentar: * ...
tanke/uppfattning.]
(25)
Lärjungarna sade till honom:
"Undervisa oss om den plats, där du är,
då är det nödvändigt för oss att söka den."
Han sade till dem:
"Den, som har öron, han höre.
Ett ljus blir (är, finns) inuti en ljusmänniska
och det (el. han) lyser över hela världen;
då det (el. han) icke lyser, är det mörker."
[Kommentar: Jämför detta
uttalande med evangelium enligt Johannes kapitel 1, verserna 1-5 i
bibeln.Det är intressant att uttrycket: "Den som har öron han höre"
står i samband med det följande om ljuset. Alltså handlar det hela
om förståelsens ljus och det ljus som sanningen är i sig relativt lögnen/mörkret.]
(26)
Jesus sade:
"Älska din broder såsom din själ.
Vårda dig om honom som din ögonsten."
(27)
Jesus sade:
Grandet i din broders öga, ser du,
men bjälken i ditt (eget) öga ser du icke.
När du tagit bort bjälken ur ditt eget öga,
då skall du se att taga ut grandet ur din broders öga."
(28)
(Jesus sade:)
"Om ni icke fasta beträffande världen,
skola ni icke finna riket.
Om ni icke helga vilodagen, skola ni icke se Fadern."
(29)
Jesus sade:
"Jag stod upp mitt i världen,
och jag uppenbarade mig för dem i kött.
Jag fann dem alla druckna.
Jag fann ingen bland dem, som var törstig,
och min själ var full av smärta över människobarnen.
Ty de äro blinda i sina hjärtan och se icke,
att de kommit till världen tomma,
och söka gå ut i världen tomma.
Men nu äro de drukna.
När de skakat av sig sitt vin, då skall de ångra sig."
(30)
Jesus sade:
"Om köttet blivit till för andens skull, vore det förunderligt.
Om anden för kroppens skull, vore det [ännu mer] förunderligt.
Men jag (?) förundrar mig 87 över detta,
hur [denna] stora rikedom* tog sin boning i denna fattigdom**."
[Kommentar: *= Anden. **= köttet.
Frågetecknet har troligen översättaren
satt dit. Detta är nog, misstänker jag, enligt min privata åsikt,
ett utslag av den okunnighet som allmänt råder om himlarnas rike och
om detta rikes obevekliga naturlag. En lagbundenhet som möjliggjorde
dess existens överhuvudtaget hos en individ, vilken alla, inklusiva Mästaren
själv, var ställd under och hade att ta hänsyn till. Ty Mästaren
var född i köttet precis som du och jag. Men även född av Anden, pånyttfödd
("födas på nytt"), precis som vilken annan människa som
helst måste bli för att komma in i detta rike.
Om detta strider de lärda,
men man glömmer att det står att han växte till i nåd och vishet.
Alltså var han inte färdig i och med att han föddes i köttet till
människa. Mästarens inre kvalifikationer behövde också födas och
växa till. Detta är ett för människan påkallat personligt val där
var och en har att ta ställning för antingen det ena eller det
andra. Det heter ju också att: "jag har smort dig med glädjens
olja mer än dina medbröder därför att du har hatat orättfärdigheten
men funnit behag i sanningen". Det är detta val mellan det onda
och det goda som människan har att göra. Och som premierar, och
destinerar, henne.]
(31)
Jesus sade:
"Den plats, där det finns tre gudar, är det gudar.
Den plats, där det finns två eller en, är jag med honom."
(32)
Jesus sade:
"Det finns ingen profet (som är väl) mottagen i sin stad.
Icke botar läkaren dem, som känna honom."
(33)
Jesus sade:
"En stad, som är byggd på ett högt berg och som är stark,
kan icke falla eller döljas."
(34)
Jesus sade:
"Det som du hör med ditt öra, i det andra örat predika det på
era tak.
Icke tänder någon ett ljus och sätter det under skäppan,
och icke sätter han det på en dold plats,
utan han sätter det i ljusstaken,
för att var och en, som går in och ut, skall se dess ljus."
(35)
Jesus sade:
"Om en blind leder en blind, falla båda ner i en grop."
(36)
Jesus sade:
"Icke är det möjligt, att någon kan gå in i en stark mans hus
och taga honom med våld, om han inte bundit hans händer.
Då kan han plundra (eg. vända upp och ner på) hans hus."
(37)
Jesus sade:
"Bekymra er icke från morgon till afton och från afton till
morgon, vad ni skola kläda er med."
(38)
Hans lärjungar sade:
"Vilken dag skall du uppenbaras för oss, och vilken dag
skola vi se dig?"
Jesus sade:
"När ni avklätt er er skam och taga era kläder
och lägga dem under era ben som små barn och trampa på
dem, då [skola ni bli] 88 den Levandes barn och inte
frukta."
[Kommentar: I Upp. 19:8
nämns också kläder: "Och åt henne har blivit givet att kläda
sig i fint linne, skinande och rent.” Det fina linnet är de heligas
rättfärdighet*."
* Skall vara rättfärdigheter enl. den
grek. grundtexten. Rättfärdigheter = rättfärdiga gärningar.]
(39)
Jesus sade:
"Många gånger ha ni önskat höra mina ord,
dessa, som jag säger till er och ni ha ingen annan att höra
dem av.
(Men) dagar skola komma, då ni söka mig och icke skola
finna mig."
(40)
Jesus sade:
"Fariseerna och de skriftlärda ha mottagit nycklarna till
kunskapen:
de ha dolt dem och icke heller gått in,
och dem, som ville gå in, tilläto de inte.
Men ni skola vara kloka som ormar och otämda (trosskyldiga)
som duvor."
[Kommentar: Angående duvor
se texten: ...
menlösa såsom duvor. Lägg märke till att översättaren har
satt ordet "trosskyldiga inom parentes. Alltså finns det inte i
den text han översätter ifrån utan har insatt det för att öka förståelsen
av texten i den riktning översättaren vill styra läsarens tanke.]
(41)
Jesus sade:
"Ett vinträd planterades utanför Fadern, och det växte sig
inte starkt;
det skall ryckas upp med rötterna och förstöras."
[Kommentar: Troligen därför
att det inte planterades (förankrades hos) i Fadern.]
(42)
Jesus sade:
"Den som har i sin hand, åt honom skall givas, och den,
som inte har, från honom skall och det lilla han har tagas."
(43)
Jesus sade:
"Bliv till, i det ni gå förbi (el. förgås)"
[Kommentar: "gå förbi"
kanske syftar på samma sak som det grekiska ordet hamartía
som i den svenksa bibeln översatts till synd. Ordet hamartía
betyder just missa målet, avvika från det rätta.
Ordet betecknar "den oriktiga handlingens väsen och natur"
(Studie Bibeln band V, sid. 91, spalt 1.)
Men hur kan man "Bli till" om
man syndar? Ja den enda förklaringen jag kan se är att det är av
erfarenheterna i just synden man har möjlighet att "bli
till". Alltså skaffa sig just erfarenhet, få kunskap. Lära sig
av misstagen. Det handlar således om en process, en likadan som den där
"bränt barn skyr elden". Att ha frestats av synden ger
kunskap om dess plågsamma påverkan och följder och just den
erfarenhet den behöver som vill hjälpa andra ur eländet.
Ty det heter om Mäster J i Hebr. 2: 18:
"Ty därigenom att han har lidit, i
det han själv blev frestad, kan han hjälpa dem som frestas."]
(44)
Hans lärjungar sade till honom:
"Vem är du, som säger oss detta?"
(Jesus sade:)
"(Trots) det jag säger er, vet ni inte, vem jag är.
Men ni har blivit samma som judarna;
ty de älska trädet och hata dess frukt,
och de älska frukten men hata trädet."
(45)
Jesus sade:
"Den som smädar Fadern, han skall förlåtas
och den, som smädar Sonen, han skall förlåtas.
Den, som smädar den Helige Ande, han skall icke förlåtas
varken i himmel eller på jorden."
(46)
Jesus sade:
"Icke skördar man vindruvor av törnen,
och icke plockar man fikon från kameltistlar.
De bära icke frukt.
En god människa bär fram 89 gott ur sitt förråd.
En dålig människa bär fram ont ur sitt onda förråd,
som är i hans hjärta, och han talar ont.
Ty ur hjärtats överflöd bär han fram ont."
(47)
Jesus sade:
"Från Adam till Johannes döparen bland dem av kvinnor födda
finns ingen högre än Johannes döparen,
på det att hans ögon må brista (?).
Men jag säger:
'Den av er, som skall bli liten, han skall känna himmelriket,
och han skall vara högre (större) än Johannes.'"
(48)
Jesus sade:
"Icke är det möjligt för en människa att rida på två hästar
eller spänna två bågar,
och icke är det möjligt för en tjänare att tjäna två herrar,
utan han kommer att ära den ene och behandla den andre dåligt.
Icke dricker en man gammalt vin,
och trår straxt efter att dricka nytt vin.
Och icke slår man nytt vin på gamla läglar,
för att de icke må brista,
och icke slår man gammalt vin i nya läglar,
för att de icke skall fördärvas.
Icke sätter man en gammal lapp på en ny mantel,
då ju en remma skulle uppstå."
(49)
Jesus sade:
"Om två göra fred med varandra i detta enda hus,
skola (=kunna) de säga till berget:
'Flytta (dig)' och det skall flytta sig."
(50)
Jesus sade:
"Saliga äro de ensammma och utvalda, ty ni skola finna
kungariket,
ty ni äro därifrån och skola återvända dit."
(51)
Jesus sade:
"Om de säga eder:
'Varifrån ha ni kommit (eg. blivit till)?',
säg dem:
'Vi ha kommit från ljuset, den plats, där ljuset blev till genom
honom (el. sig själva) allena,
och det stod [upp] 90 och uppenbarade sig i deras (el. en)
avbild'.
Om de säga eder:
'Är ni?',
säg:
'Vi äro hans barn och vi äro den levande Faderns utvalda.'
Om de fråga er:
'Vad är er Faders tecken*, som är i er?',
säg till dem:
'En rörelse och en vila!'"
[Kommentar: *= som kännetecknar,
visar på Fadern i er. En människa tänker, säger och gör ju efter
den uppfattning hon har. Kanske då att det är just uppfattningen som
den framstår i hennes tankar, ord och gärningar som kännetecknar
vilken fader hon har.
"En rörelse och en
vila" är en intressant formulering. Den får mig att tänka på
de två olika tillstånd den eviga, oändliga, spiralrörelsen har i
sig och vilka utgör det rörelsemönster som just föder en ny
spiralrörelse.
Partikeln föds ur betendet
spiralrörelsen och väl ur den rör den sig vinkelrätt centrifugalt.
Varefter rörelseenergin förbrukas av detta beteende förändras
inriktningen hos partikeln till att inta, falla in i, en bågliknande
linje i riktning in mot sitt eget centrum. Den centrifugala viker av
till att bli centripetal (den kolapsande materien) och en ny spiralrörelse
är i bildande som i sitt centrum är vilandet i spiralrörelsens längdaxel.
Trots sin allt högre hastighet. När partikeln i sitt rörelsemönster
nått sin periferiska gräns, om den nu har en, är vilan ett faktum.
Medan rörelseenergin inte alls är förbrukad övergår den i
partikeln som börjar komprimeras. Motsvarande komprimering utstrålas
i energi centrifugalt, (min tolkning). Energi lämnar nu spiralrörelsen
centrifugalt. När rörelseenergin hos energin (strålningen) förbrukas
till ett visst övergår energin i materia och en ny partikel är
skapad. Ett barn är oss fött, en son är oss given. Man säger att:
spiralrörelsen, det svarta hålet, läcker materia. Se vidare i boken
Svarta hål och universiums framtid av Stephen Hawking som förklarar
det här bättre än jag, sidorna 113-127 i kapitlet Kvantmekanik för
svarta hål.
Partikeln föds ur betendet
spiralrörelsen, när den nått sitt tillstånd i energiaxeln, och väl
ur den rört sig rakt centrifugalt först i form av energistrålning,
sedan som materia. Varefter dess rörelseenergi förbrukas av detta
beteende förändras inriktningen hos partikeln till att inta, falla
in i, en bågliknande riktning in mot sitt ... och så vidare i all oändlighet.
I en fri översättning,
gjord av Lehel Répits i "Världsormen" (Det finns 3
kompendier, sök dem på internet), skriver Platon enligt M P Hall i
The Secret Teaching Of All Ages:
"Den Platoniska filosofin
är baserad på postulaten av existensens tre principer:
den som rör sig orörligt,
den som är självrörlig
och den som är rörlig.
Den som är orörlig, men rör
sig, är upphov till den som är självrörlig, vilken i sin tur är
upphov till den som är rörlig.
Den vars rörelsen är den väsentliga
kan inte bli skild från sin bevekelsegrundkraft, därför är den oförmögen
till upplösning. Av liknande natur är de /oförstörbara/ odödliga
/tingen/. Den till vilken den andra rörelsen ger rörelse, kan bli
skild från sin livsgivande principkälla, därför är den subjekt för
upplösning. Av liknande natur är de förstörbara /tingen/. Det avgörande
för de båda - de dödliga och de odödliga - är denna förutsättning
som kontinuerligt rör sig ehuru själv är orörlig. Varande, ädlare
- även än den självrörande - är den orörliga RÖRELSEN av alla
majesteter."
Lehel Répits skriver
vidare: "Det Platon talar om, är ingenting annat än en virvel,
vilken är en i sig själv sluten rörelseprincip som består av:
den VOLYMLÖSA ENERGIAXELN I EN
SYNBAR VILA vilken är upphov till virvelrörelsen, som är SJÄLVRÖRLIG
/de centrifugaliska och centripetalsika rörelsernas samspel/ och
partikeln som -skapad av energiaxeln- färdas på virvelbanan och återvänder
i det volymlösa energitillståndet i "vila".
Med andra ord, Platon
beskriver alltets ursprungliga skapande princip, som i de kristna
dogmerna betecknas som TREENIGHET, utav vilka två är abstrakta
/heliga anden = energiaxeln i vila; fadern = virvelrörelse komplexen/
och en konkret /sonen = partikeln som färdas i rörelsen/.
För att läsaren ska få en
klarare bild av det abstrakta, citeras ur den HEMLIGA LÄRAN, av H P
Blavatsky: "... en abstrakt idé om rörelse, skild från en sig
rörande kropp..."Gud" är ej den omogna antropomorfism, som
annars är vår gängse teologins stödjepelare utan den symboliska
sammanfattningen av det, som är livet och rörelsen i
universum."
Alltets väsentlighet är
alltså. ett RÖRELSEKOMPLEX som skapar PARTIKELN, vilken senare rör
sig i en av rörelsekomplexen bestämd bana så väl i makro- som i
mikro-kosmiska sammanhang. Om vår värld bara skulle vara lite
vettigare, så skulle Platons postulat utan tvivel räcka att stänga
många fakulteters /och ALLA kyrkors/dörrar. Denna virvelrörelse är
ursprung till ALLT som EXISTERAR i universum,
och den skapade allt, inklusive
Ljuset - materiens byggstenar.
I Bibeln,
Johannesevangeliets första verser omtalas detta i en ganska tydlig
text: I begynnelsen var ORDET, och Ordet var hos Gud, och Ordet var
Gud. 2/ Detta var i begynnelsen hos Gud. 3/ Genom detta har allt
blivit till och utan det har intet blivit till, som är till. 4/ I det
var liv, och livet var människornas Ljus."
[Citat från sidan 19 i
kompendiet Världsormen. Se vidare texten Tanken hos Mäster J hans
testamentet, kapitel 5. Se även logon (52) och (90) ang. vilan och
logon (59) och (96) ang. rörelsen.]
(52)
Hans lärjungar sade till honom:
"Vilken dag skall de dödas vila komma,
och vilken dag den nya världen komma?"
Han sade till dem:
"Den (vila), som ni se fram emot (vänta på), har kommit,
men ni känna den icke."
(53)
Hans lärjungar sade till honom:
"Tjugofyra profeter talade i Israel, och alla talade i
(el. före?, om?) dig."
Han sade till dem:
"Ni har övergivit den Levande, som är inför er,
och ha talat om de döda."
(54)
Hans lärjungar sade till honom:
"Omskärelsen, gör den nytta eller inte?"
Han sade till dem:
"Om den gjorde nytta, skulle deras Fader skapat dem
omskurna ut ur deras mor (= redan vid födelsen).
Men den äkta omskärelsen i Anden gjorde full nytta."
(55)
Jesus sade:
"Saliga äro de fattiga, ty ert är himmelriket."
(56)
Jesus sade:
"Den, som icke skall hata sin fader och moder,
skall icke kunna vara lärjunge åt mig,
och (om) han (icke) hatar sina bröder och systrar
och icke bär sitt kors såsom jag, skall han icke bliva mig värdig."
(57)
Jesus sade:
"Den, som lärde känna världen, fann ett lik,
och den som fann ett lik, är världen icke värdig."
(58)
Jesus sade:
"Faderns rike liknar en man, som hade [go]d säd.
Hans fiende kom om natten 91
och sådde ogräs [bland] den goda säden.
Mannen lät dem icke rycka upp ogräset.
Han sade till dem:
'Ingalunda må ni gå och rycka upp ogräset
och rycka upp vetet tillsammans med det,
ty på skördedagen skall ogräset bli uppenbart.
De skola (då) rycka upp det och bränna det."
(59)
Jesus sade:
"Salig är den människa, som lidit (el. mödat sig),
(ty) han har funnit Livet."
(60)
Jesus sade:
"Skåda den Levande, så (sant) ni leva, på det att ni icke må
dö,
och sök att se honom.
Och ni kunna inte se en samarit,
som bär ett lamm, i det han går in i Judéen."*
Han sade till sina lärjungar:
"Den vid lammets sida?"
De sade till honom:
"För att han skall döda det och äta upp det."
Han sade:
"Så länge det lever, skall han icke äta upp det,
Men om (när) han dödar det, och det blir ett lik,
(då äter han det)."
De sade:
"Annars skulle han inte kunna göra det (el. vara föraktad)."
Han sade till dem:
"Ni själva sök er en plats in till vila (= att vila på).
på det att ni icke må bliva ett lik och bli uppätna."
*Texten är antagligen felaktig. PUECH (a.a. s. 210) börjar nytt
logion "(De sågo) en
samarit etc." Det föregående bör då översättas "och söka
att se honom och icke kunna se".
(61)
Jesus sade:
"Två skola gå till vila på en säng,
Den ene skall dö,
den andre skall leva."
[Kommentar: Detta kan synas
konstigt. Två som gör samma sak men ändå skall den ena dö och den
andra leva. Men, såsom det finnas de som är döda fastän de leva så
finnas de som är levande fastän de är döda. Eftersom de som tror på
Mästaren skall leva om han/hon än dör.]
(62) Salome sade:
"Vem är du, (du) människa, (som blivit till) ur vad
(el. fylld av blasfemi*)?
Du har uppstigit på min bänk,
och du har ätit vid (eg. av) mitt bord."
Jesus sade till henne:
"Jag är den som blivit till ur det, som är lika;
mig har givits av det, som är min Faders."
(Salome sade:)
"Jag är din lärjunge (fem.)."
(Jesus sade:)
"... Därför säger jag:
'När den (bänken, el. han) blir övergiven, skall den
(han) fyllas av ljus,
men när den (el. han) blir delad, skall den (han) fyllas med mörker."
[Kommentar: *blasfemi = hädelse.]
(63)
Jesus sade:
"Jag uttalar mina hemligheter [för dem, som äro värdiga 92
mina] hemligheter.
Det din högra hand skall göra, låt icke den vänstra veta, vad den
gör."
(64)
Jesus sade:
"Det var en rik man, som hade mycket ägodelar (pengar).
Han sade:
'Jag skall begagna mina ägodelar, för att jag skall så,
skörda och plantera och fylla mina lador med avkastning,
så att jag inte lider brist på något.'
Detta var vad han tänkte i sitt hjärta, och i den natten dog han.
Den som har öron, han höre."
[Kommentar: Att tänka så
var rena natta i Jesu ögon. Att sen säga det också var en bekräftelse
på att han var stendöd. Se även Uppståndelsen.]
(65)
Jesus sade:
"En man hade gäster och när han berett måltiden,
skickade han sin tjänare, för att han skulle kalla på gästerna.
Han gick till den förste och sade till honom:
'Min herre kallar dig.'
Han sade:
'Jag har en penningfodran på några köpmän.
De komma till mig i kväll. Jag skall gå och ge dem uppdrag.
Jag (måste) tacka nej till måltiden.'
Han gick till en annan och sade till honom:
'Min herre har kallat dig.'
Han sade till honom:
'Jag har köpt ett hus och de begära en dag av mig.
Jag får inte tid.'
Han kom till en annan och sade till honom:
'Min herre kallar dig.'
Han sade till honom:
'Min vän skall gifta sig och det är jag, som skall tillreda fest-
måltiden. Jag kan inte komma. Jag (måste) tacka nej till mål-
tiden.'
Han gick till en annan och sade till honom:
'Min herre kallar dig.'
Han sade till honom:
'Jag har köpt en by och skall gå för att ta upp skatt.
Jag kan inte komma. Jag (måste) tacka nej.'
Tjänaren kom och sade till sin herre:
'De, som du kallat till måltiden, ha tackat nej.'
Herren sade till sin tjänare:
'Gå ut på vägarna.
Dem du finner, för hit dem, för att de må äta måltiden.
Köpmän och handelsmän [skola] icke [gå] in i min Faders bo-
ningar.'"
[Kommentar: Kan detta
uttalande också vara en av anledningarna till att Thomasevangeliet
inte kanoniserades, kom med i bibeln?]
(66)93
Han sade:
"En go(d) man hade en vingård.
Han gav den till lantmän, för att de skulle arbeta i den
och han skulle få avkastningen därav.
Han skickade sin tjänare,
för att arbetarna skulle ge honom avkastningen av vingården.
De grepo tjänaren och slogo honom,
och det var inte långt ifrån att de dödade honom.
Tjänaren gick och sade det till sin herre.
Hans herre sade:
'Kanske kände han (!) dem icke.'
Han skickade en annan tjänare.
Arbetarna slog också denne andre.
Då skickade herren sin son.
Han sade:
'Kanske skola de ha försyn för min son.'
(Men) de där arbetarna, då de visste, att han var arvtagaren till
vingården, grepo honom och dödade honom.
Den, som har öron, han höre."
[Kommentar: Uttrycket: "Den,
som har öron, han höre." är inget som enbart förekommer i
Thomasevangeliet utan återfinns också i bibeln, i nya testamentets
evangelier. Vad som är intressant med detta uttalande är att Jesus hängde
allt på om den som lyssnade förstod det han sa eller inte. Detta är
ett genomgående krav hos Mästaren. Som bekant kommer ju tron av
predikan, vilket innebär att den som lyssnat på den måste förstå
vad som sägs i den. Annars har ju personen i fråga inget i predikan
att tro på.
En annan reflektion jag gör
när jag läser ovanstående logio är att samma berättelse berättas
av Mästaren i bibelns evangelier. Alltså: det var inte den himmelske
Fadern som ville att Sonen skulle dödas. Meningen med att sända just
Sonen var att beveka de onda vingårdsmännen, (de som ville döda
Jesus); "Kanske skola de ha försyn för min son." Se
vidare i texten: VEM
VILLE DÖDA JESUS?.]
(67)
Jesus sade:
"Visa mig stenen, som byggmästaren förkastade.
Den är hörnstenen."
(68)
Jesus sade:
"Den som känner alltet (världen),
(men) mister (saknar) sig själv (='sin själ'),
han har mistat (saknar) allt (eg. hela platsen)."
(69)
Jesus sade:
"Ni äro saliga, när de hata er och förfölja er,
och de skola icke finna någon förevändning (?) på den plats*
där de förföljt er."
[Kommentar: *plats,
det grekiska ordet för plats, topos, betyder även läglighet.
Varför översättaren här har satt ett frågetecken inom parentes
misstänker jag beror på att denne inte förstått vad som menas i
texten. Om vi skulle exprimentera med att ordet för plats som
han valt istället skall vara läglighet blir ordet "förevändning"
förståeligt. Fritt översatt enligt detta experiment skulle ge:
"de skola icke finna någon förevändning i den läglighet (sak)
som de förföljt er (på grund av)." Underförstått då att de
levt ut sin barmhärtighet när så varit lägligt för dem men som
ansetts som olagligt beteende ur de onda förföljarnas synvinkel.
Detta är min personliga reflektion.]
(70)
a. Jesus sade:
"Saliga äro de, som förföljas i sina hjärtan,
dessa som verkligen kände Fadern.
b. Saliga äro de, som hungra,
ty (el. efter att) de skola mätta buken med det de önska
(el. man skall mätta buken på den, som vill)."
(71)
Jesus sade:
"När ni skapa denne (el. detta) bland (el. i) eder,
skall denne (el. detta), som ni ha, rädda eder.*
Om ni icke ha denne (el. detta) bland (el. i) eder
skall denne (el. detta), som ni icke ha bland (el. i) eder,
döda eder."
[Kommentar: * Angående
den (el. det) som räddar ber jag dig som verkligen är intresserad i
ämnet att läsa Ordspråksboken,
kapitel 2, i bibeln. Det handlar om sonens människans eller människans
som son. ]
(72)
a. Jesus sade:
"Jag skall riva [ner detta] hus och ingen skall kunna
bygga upp det,"
b. [En man 94 i mängden sade till honom:]
"Säg till mina bröder, att de skola dela min faders
ägodelar (eg. saker) med mig."
Han sade till honom:
'O människa, vem har gjort mig till skiftesman.'
Han vände sig till sina lärjungar och sade till dem:
"Är väl jag en skiftesman?"
(73)
Jesus sade:
"Skörden är stor, men arbetarna få.
Bed Herren, att han sänder ut arbetare till skörden."
(74)
Han sade:
"Herre, det finns många runtom (brunnen) men ingen
i (brunnen)."
[Kommentar:
"brunnen" = sanningen. Många talar om sanningen men ingen
är sann.]
(75)
Jesus sade:
"Många stå vid porten, men (de) ensamma äro de, som
skola gå in i brudgemaket."
(76)
Jesus sade:
"Faderns rike* liknar en köpman, som har en varulast.
När han fann en pärla, sålde den köpmannen, då han var en
klok man, sin last och köpte sig bara den pärlan.
Också ni böra söka efter hans skatt, som inte förstöres (utan)
förblir, den plats, som mal icke tränger in på och äter,
och som icke mask förstör."
[Kommentar: * Lägg märke
till att det är Faderns rike som liknas vid detta. Kan man då inte
utan att ljuga eller att vilseleda säga att riket, som vi skall gå
in i, endast är ett nytt sätt att tänka, säga och bete sig? Mästaren
säger ju också på ett annat ställe i evangelierna att "riket
är mitt ibland eder". Alltså något mellan oss. Mellan oss männisor,
fysiskt sett, är luft. Men om vi förstår det hela rätt så handlar
det om relationerna mellan oss. I dessa relationer har vi att söka
riket. I hur vi beter oss kan man också utläsa vems fader vi är.
Detta rike säger han också "är invärtes i eder". Se även
logon (2) ovan.]
(77) Jesus sade:
"Jag är det ljus, som är över* dem alla.**
Jag är alltet, den, som alltet utgått ur, och som alltet kommit
till.
Klyv ett träd, och jag är där,
Lyft en sten, och ni skola finna mig där."
[Kommentar: *På grekiska
används ordet epi för vårt svenska ord "över". Nu vet
jag inte vilket språk Thomasevangeliet är översatt ifrån, men
sanningen är den att ordet "epi" även betyder: i. Detta
skulle ge: "Jag är det ljus, som är i dem alla." Men det
kanske inte alla exploatörer och utsugare är beredda att gå med på.
** Se även Joh. 1:1-5 i
bibeln. JOHANNES
I SITT EVANGELIUM.]
(78) Jesus sade:
"Varför har ni gått ut på landet?
För att se ett rö, som rör [sig] för vinden,
och för att se en [man] med kläder, som äro mjuka?
95 [Se era] kungar och era stormän äro de, som bära
mjuka kläder, och de skola icke kunna känna sanningen."
(79)
En kvinna sade till honom i mängden:
"Välsignat det moderliv, som bar dig och de bröst,
som närde dig."
Han sade till henne:
'Välsignade de, som hörde Faderns ord och aktade på
det i sanning.
Ty dagar skola komma, då ni säga:
'Välsignat det moderliv, som icke blev havande
och de bröst, som icke gåvo mjölk."
(80)
Jesus sade:
"Den, som lärde känna världen, fann kroppen.
Den, som fann kroppen, är världen icke värdig."
(81)
Jesus sade:
"Den, som blivit rik, han må bli kung, och den,
som har makt (el. kraft) han må förneka (el. avstå)."
(82)
Jesus sade:
"Den som är nära mig, är nära elden,
och den, som är fjärran från mig, är fjärran från
kungariket."
(83)
Jesus sade:
"Bilderna äro uppenbara för människan,
och ljuset däri är fördolt.
I Faderns ljusbild skall det (han) uppenbaras
och dess (hans) bild (är) fördold genom dess (hans) ljus."
(84)
Jesus sade:
"De dagar ni ser er avbild (likhet), gläds ni,
men när ni se era bilder, som blivit till före er,
- de varken dö eller uppenbaras -
hur mycket skola ni bära (uthärda)?"
(85)
Jesus sade:
"Adam uppstod ur en stor kraft* och en stor rikedom,
och han blev er icke värdig.
Om han varit värdig, [skulle han] icke [smakat] döden."
[Kommentar: * "kraft"
på grekiska heter dynamos. Detta ord kan även översättas
till: förmåga.]
(86)
Jesus sade
"[Rävarna 96 ha sina kulor] och fåglarna ha [sina] nästen.
Men Människosonen* har ingen plats att luta sitt huvud och
vila sig [på].**
[Kommentar: * Ang.
ordet människosonen vill jag be dig se texten: VAD
VAR HANS RIKTIGA NAMN..
Frågan som väcks hos mig, när jag läser
ovanstående logo, är om det verkligen är fysiska rävar och fåglar
som avses. En ond och ful tanke som flyger genom ens huvud sägs ju
ibland vara en fågel som man inte skall låta bygga sitt bo där. För
om den bygger bo i ens tankevärld så lägger den sina ägg där och
snart kryper det ut en massa ny ungar, nya tankar, lika onda.
** Underförstått: i denna världen.]
(87)
Jesus sade:
"Arm* är en kropp, som är avhängig av (= är beroende av)
en kropp.
och arm* är den själ som är avhängig av dem båda."
[Kommentar: * arm = fattig,
olycklig, eländig.]
(88)
Jesus sade:
"Änglarna* komma till er och profeterna
och de giva er det ni ha;
och ni själva, det ni ha, giv dem (det) och säg er:
'Vilken dag komma de och taga det, som är deras?'"
[Kommentar: * det greksika
ordet angelos betyder egentligen: budbärare.]
(89)
Jesus sade:
"Varför tvätta ni utsidan på bägaren?
Förstå ni inte, att den, som skapat insidan, är också den,
som skapat utsidan."
(90)
Jesus sade:
"Kom till mig, ty gott är mitt ok, och mitt herravälde är
milt,
och ni skola finna er en vila."
(91)
De sade till honom:
"Säg oss, vem du är, på det att vi må tro på dig!"
Han sade till dem:
"Ni pröva (genomforska) himlens och jordens anlete,
och det (el. den) som är inför er, känna ni icke,
och detta tillfälle (denna tid) känna ni icke och pröva det
(den) icke."
(92)
a. Jesus sade:
"Sök och ni skall finna,
men det ni fråga mig om dessa dagar, har jag icke sagt
er på den dagen.
Nu vill jag säga det, och söka det icke (= fråga inte efter det).
Giv icke det heliga åt hundarna,
på det att de icke kasta det i smutsen,
och kasta icke pärlor för svinen,
på det att de icke må [trampa dem under fötterna].
Den, som söker, han skall finna,
[och den, som klappar] på, åt honom skall vara upplåtet."
b. [Jesus sade:]
"Om ni ha pengar, 97 låna inte ut mot ränta,
utan giv [dem] åt den, som ni icke skola få (tillbaka) dem från."
(93)
Jesus sade:
"Faderns rike liknar [en] kvinna, (som) tog litet surdeg
[och blandade den] i mjöl och gjorde det till [stora] bröd.
Den, som har öron, han höre."
(94)
Jesus sade:
"Faderns rike liknar en kvinna, som bär en kr[uka] fylld med
mjöl, och som går en lång (avlägsen) väg.
Kru[kans] öra gick sönder, och mjölet tömdes bakom
henne på vägen.
Hon visste det inte och märkte inte olyckan (el. hade inte
förstånd att vara bekymrad).
När hon kom hem, satte hon ner krukan och fann den tom."
[Kommentar: Observera att det
är Faderns rike han talar om och inte en kvinna eller hennes kruka mjöl
som hon tappade efter vägen.]
(95)
Jesus sade:
"Faderns rike liknar en en man, som vill döda en storman.
Han drog sitt svärd i sitt hem och stötte det i väggen
för att veta om hans hand skulle vara att lita på.
Sedan dödade han stormannen."
(96)
Lärjungarna sade till honom:
"Dina bröder och din moder stå utanför."
Han sade till dem:
"De på (eg. av) dessa platser, som göra Faderns vilja*,
de äro mina bröder och min moder.
De äro de, som skola gå in i min Faders rike."
[Kommentar: * Här har
vi rörelsen = aktiviteten. Se vidare logona (51) och (90) ovan.
Se också texten: VEM
ÄR MIN MODER?]
(97)
De visade Jesus ett guldmynt och sade till honom:
"De, som höra till kejsaren, avfodra oss skatterna."
Jesus sade till dem:
"Giv det, som tillhör kejsaren, åt kejsaren.
Giv det, som tillhör Gud, åt Gud
och det, som är mitt, giv mig det."
(98)
(Jesus sade:)
"Den som [icke] skall hata sin fader och sin moder såsom jag,
skall icke kunna vara l[ärjunge] åt mig
och den, som [icke(?)] skall älska si[n fader] och sin moder
såsom jag (el. mig),
skall icke kunna vara l[ärjunge åt] mig.
Ty min mor ... (25 bokstäver)*
... sanning hon gav mig livet."
[Kommentar: * Varför är
inte dessa 25 bokstäver översatta? Hotar det någons tes?]
(99)
Jesus sade:
"Ve dem, fariseerna, ty de likna en hund, som sover i
kornas krubba:
ty varken äter den (själv), eller l[åter] den korna äta."
(100) Jesus sade:
"S[ali]g den man, som vet att [vil]da rövare komma in,
(el. som vet under vilken del (av natten) rövare skall
komma in)
på det att [han] må resa sig och avlägsna (?) dem med
sin [styrka (?)]
och omgjorda sina länder, innan de kommit in."
(101) De sade [till honom:]
"Kom, låt oss bedja idag och fasta."
Jesus sade:
"Vad är det då för synd, jag gjort,
och i vad äro de starkare än jag (=har jag övervunnits).
Men när brudgummen kommer ut ur brudgemaket,
må de då fasta och bedja."
(102) Jesus sade:
"Den, som känner fadern och modern, skall kallas skökobarn."
(103) Jesus sade:
"När ni göra två till ett, skola ni bli människans barn.
Och om ni säga:
'Berg, flytta dig' skall det flytta sig."
(104) Jesus sade:
"Riket liknar en herde, som har hundra får.
Ett av dem gick vilse - det var det stora (största).
Han lämnade de nittionio och sökte efter detta enda,
tills han fann det.
När han tröttat ut sig (el. det var i nöd), sade han till fåret.
'Jag älskar dig mer än de nittionio.'"
(105) Jesus sade:
"Den, som skall dricka ur min mun, skall bli som jag.
Jag själv skall bliva han,
och det, som är fördolt, skall uppenbaras för honom."
[Kommentar: Se Joh. 14.]
(106) Jesus sade:
"Kungariket liknar en man, som har en skatt på sin åker,
(en skatt), som är förd[old], och som han var i okunnighet om,
och [han fann den] inte.
[När] han dog, lämnade han den efter sig till sin [son].
Sonen [var] också i okunnighet.
Han tog det fältet och sålde [det].
[Den], som köpt det, kom och plöjde, och [han fann] skatten.
Han började låna ut pengar mot ränta åt [dem, som] han
ville."
(107) Jesus sade:
"Den, som fann världen och blev rik,
må han förneka världen."
(108) Jesus sade:
"Himlarna skola hoprullas och jorden inför er,
(näml. "såsom en bokrulle" Jes. 34:4; Upp. 6:14)
och den, som lever genom den Levande, skall icke
skåda döden eller (fruktan),
(109) ty Jesus säger, att den
som finner sig själv, honom är världen icke värdig."
(110) Jesus sade:
"Ve detta kött, som är avhängigt av anden;
ve denna ande, som är avhängig av köttet."
(111) Lärjungarna sade till honom:
"Vilken dag kommer kungariket?."
(Jesus sade:)
"Det kommer inte, då man väntar det.
Man (eg. de) skall inte säga: 'Se här, eller se där',
utan Fadernas kungarike är utbrett över jorden,
och människorna se det icke."
[Kommentar: Lägg märke till
att Mäster J aldrig lovar någon människa att få komma till himlen
utan att det uteslutande handlar om "riket" och det här och
nu.]
(112) Simon Petrus sade till dem:
"Må Maria gå bort från oss,
ty kvinnor äro icke värda (det eviga) Livet."
Jesus sade:
"Se, jag skall föra henne (upp till mig)* för att göra henne
till man på det att hon själv (el. också hon) må bliva
en levande ande, som liknar er män.
Ty varje kvinna, som göres (eg. gör sig) till man,
skall gå in i himmelriket."
Evangeliet enligt Thomas."
[Kommentar: För
dig som är intresserad av den kvinnliga
Guden så vill jag rekomendera dig att läsa texten Allmakt.
* "(upp till mig)" är
insatt av översättaren. Troligtvis bara ett antagande eftersom det
inte finns i den text han översätter ifrån utan bara är en
uppfattning i hans eget huvud. Ingen skall nämnligen in i någon
himmel utan det är som Mästaren själv hela tiden säger att det är:
in i himmel-, himlarnas-, Faderns- eller konunga-riket vi ska. Och
inte in i himlen som en del menar.
Se vidare texten: ALLA
BIBELCITAT .]
Slut citat.
Kommentarerna är skrivna
av undertecknad, Dag Blomqvist.
THOMASEVANGELIET är
citerat från sidorna
202-223 ur boken:
SKRIFTFYNDEN I NILSANDEN, av
Willem Cornelis van Unnik.
Utgiven på Natur och Kultur,Stockholm 1961.
|